tankar om livet
jag har alltid och då menar jag alltid fått höra att jag är snäll. och snäll är ju faktiskt lika med dum. hur man än vänder o vrider på det: de som är snälla ger så mycket och får sällan samma sak tillbaka. jag tror ni vet hur jag menar.
nån som är snäll hjälper gärna andra och ställer gärna upp, sätter andra för sig själv och sitt mående. borde även kunna kategoriseras som dumhet? men det gör det inte. snälldum kanske?
hursom. jag är inte bra på nånting. ni vet jag är en sån tjej som varken faller mer eller mindra ut ur mängden. jag bara finns. och jag trivs med det. jag har inte nån direkt fallenhet att vara bra på nåt speciellt men sånt där har aldrig spelat nån roll för mig. jag har trivts med att bara vara vanligt o gjort sånt där som jag tycker om att göra. sånt man tycker om behöver nödvändigtvis inte ara sånt man är bra på.
många andra har saker som de fakitkst ÄR bra på. OM jag har nåt sånt så utmärker det sig inte direkt. och det är okej.
jag har aldrig varit bra på att plugga. min hjärna har alltid velat drömma iväg med mig och att jag klarade skolan med hyfsade betyg har jag bara mig själv att tacka för. det är nog för att jag var en av dom eleverna som var snälla och skötte mig bra. jag har inte varit vidare bra i nåt ämne och har alltid haft svårt att lära mig. engelska var det jag klarade mig bäst i då jag lyssnade mkt på engelsk musik och var intresserad av pojkband som talade det språket.
här har ni oxå anledningen till varför jag inte pluggar vidare. till varför jag nöjer mig med att vara "bara" kontorist. och det är väl tur det att folk nöjer sig för annars kulle ju alla vara läkare och akdemiker vid det här laget ;)
ni skulle bara veta hur jag stragglade med både teorin och praktiken på körkortet. det tog mig ett helt jävla år. och inte ens nu när jag har det kan jag känna mig hundra på det och kör faktikst aldrig bil.
jag är en väldigt osäker person. på mig och på vem jag är. jag är som sagt inte vidare bra på nåt men nånting som jag faktikst har lärt mig att hantera väl är mitt jobb. och på nått sätt är det jobbet jag identiferar mig med. Linna Sotar kontoristen liksom. jag har vart det i fem år.. kommer säkert vara det ett tag till.. men sen då? men tar tar jag sen. jag kan som sagt nöka mig och är inte rädd att jag kommer hamna att nöja mig som städerska.
det som stör mig är att på nåt fasligt knasigt vänster så har alla. speciellt en person i min familj satt mig på nåt piedestal och tror att jag är så himla bra. och det är ju kul. men det är jag inte. denna person är vackrare & har så mkt bättre framtidsustikter än mig men har på nåt sätt fastnat vid att vara lillasystern. det känner jag är tråkigt. både för hennes del o min del då vi båda alltid varit avundsjuka på varandra för egentligen ingen anledning.
nu jobbar vi tillsammans. och om jag ska vara ärlig så tror jag verkligen inte att nån av oss egentligen vill det? jag menar jag är ju kontoristen och hon är ji den där poshiga, victoria beckham typen som svalsar in överallt och ser just så där poshig ut.
en annan försöker känna sig bra o trygg i sitt utseende men känner sig mer som Britneys spears då hon har sina dåliga dar. det sperlar liksom inte nån roll om nån sätter på mig värsta stassen. jag kan inte bära upp den då jag egentligen är en jeans o linne tjeja som gärna bara är den. men bredvid min syster känner jag mig som hebba the hut.
jag vet inte varför jag skirver detta. kanske för att få ner detta på papper. kanske för att ni ska se att jag inte är så säkert som ni tror. och framför allt för att jag kan känna det som att alla bara tror att jag mår så bra hela tiden och att jag ska klara av allt. jag får allt jag vill.
när jag fakitkst känner att jag är en av dom som kämpar mest men syns minst. jag kan känna mig avundsjuk på mina syskon för det känns som att de inte förstår hur omtyckta de är för de är i nån bubbla. att de inte ser hur saker o ting bara serveras på silverfat framför dom. om de tänker till kanske de kan se det? jag vet inte.. men jag vill bara öppna ögonen för alla som läser detta.
se dig omkring. det kanske inte är du som har det så dumt trots allt . det kanske är den du avgudar mest som känner sig sämre än vad du gör? och gör du verkligen det bästa av det du får? tänk till och jag lovar. flera av er kommer komma på att ni borde göra saker på ett annat sätt

kloka tankar gumman. Jag vet dock inte var jag står...jag är inte någonstans just nu med nåt...öh,svårt att förklara. Men jag tycker du har massor med bra egenskaper och t.ex. är du jättebra på att pyssla och göra fint.Det är långt ifrån alla som har den talangen! Dessutom har du social kompetens,det räknar jag också som en talang:) Fortsätt vara den du är,det är du bäst på:)Puss å kram
Men va söt du är Linna =) TACK!!
Klart jag hjälper dig =D ..jag hittar alla smileys på diverse hemsidor! Om du hittar nån på bloggen som du vill ha är det ju bara att spara den som du sparar en bild (högerklick) men jag har några hemsidor du kan leta på oxå:
http://www.smileyarena.com/
http://smileys.smilchat.net/Fantastic.php
http://www.freesmileys.org/smileys.php
Å vet du vad...man behöver inte vara något alldeles särdeles extra för att vara något stort och viktigt här i livet. Alla kan inte vara kärnfysiker eller hjärnkirurger....och vad är det som säger att en sån skulle vara mer värd beundran..? För att dom suttit i skolan i många år...för att dom gör något som är 'speciellt'? Jag tycker egentligen inte det. Jag har träffat läkare som är sjukt belästa men totalt osociala, knepiga och tråkiga. För mig är en social begåvning och ödmjukhet värt MYCKET mer än högskolepoäng.
Jag har aldrig haft tokhöga ambitioner själv....jag är förvisso sjuksyrra, men den utbildningen kan min 15-åriga syrra oxå klara ;) ...och jag känner mig inte ett dugg avis på folk som har värsta drivkrafen... "jag vill gå på månen" etc.
Man ska göra det man vill och känner för. Och känner man inte för något särskilt så kan man ju inte sabba det fina med livet genom att söka desperat efter nåt helt outstanding...vad ska JAG göra som är superduperviktigt..?!
Det räcker att leva Linna. Man kommer långt på det! Och man är ju verkligen inte ett 'dumhuvud' för man inte är ett 'läshuvud'...
Jag tror att alla människor mer eller mindre 'hamnar' där dom ska vara. Och jobbet definierar INTE människan. Alla jobb är ju dessutom viktiga på sitt sätt.
Man kommer jävligt långt med att 'bara vara' oxå. Och att vara snäll är knappast detsamma som att vara puckad. Men visst, det ordet är något jag inte heller har som favorit....alldeles för uttjatat.. ;)
Men isåfall är det ju ordet som det är fel på - inte du...och kanske människorna som säger så i brist på större ordförråd...!
Men att jobba på sin självkänsla är något alla kan göra. Och med en bra självkänsla kan man känna sig som en jävla Rock Star även fast man egentligen är helt omusikalisk!! ;)
Hade gott fina du!!
Kramar från mig!!!
Hej igen! =D
Ja...det vore jättekul att träffas nån gång framöver =) Man kan väl ställa till med nåt partaj i nästa år så kan vi ha lite KUL!?!...Dricka vin och snacka om meningen med livet.. ;) Sånt gillar jag..!!! =D
Jag tycker du verkar vara en jättegullig och klok tjej Linna...snygg är du oxå =)..även om inte det är allt här i livet...men det kan ju iaf inte vara DÅLIGT.. ;)
Sköt om dig i vintermörkret!!
Många kramar från mig!
Fick mängder av tankar om mig själv och hur folk kan se på mig tex.
Jag tycker att alla är unika och alla människor som verkar sådär självsäkra har absolut något de döljer, komplex, osäkerhet...de är inte bäst fast de låtsas om det och jag säger som Jess, fortsätt vara som du är för det är just DU bäst på och det är därför man GILLAR JUST DIG !!!! Kram
Äsch kom åt "Enter"- knappen så det blev en tom kommentar, den kan du ju ta bort hehe! ;)
Du är BRA på att vara DU!♥ En varm och alldeles underbar människa!:) Man kan inte annat än tycka om dig Linna. Du är så gullig och omtänksam och tänker alltid på allas bästa.♥ Och jag håller med Jess om att du har social kompentens, en viktig egenskap! :) Och vet du? Jag tror att folk är avundsjuka på dig för att du inte känner nån stress eller press över att "göra nåt med ditt liv" utan är nöjd precis som det är och trivs med det! :) JAG är avundsjuk på det!
Saknar dig med sötnos! Och tänker på dig. Ska bli bättre på att kolla BDB nu också! :) Puss på dig! ♥
förresten snäll är väl inte alltid lika med dum ehller. det är ju bra att vara snaäll det är väl när man blir för snälla man kan bli dum. dvs dumsnälll eller så snäll så man blir dum. inte snäll i allmänhet :P
